Wahlström, sonen och bundsförvant till den internationellt ökända antisemiten Adam Ermash (a.k.a. Israel Shamir) med band till svenska och ryska nazister jobbar nu som ansvarig utgivare på tidskriften Tromb som existerar tack vore subventioner av staten.
Och så har vi tidningen Mana som också får statliga subventioner. Mana är mest också mest känd för sin extrema antisemitism. Det är där kunde man läsa t ex följande:
"Nobelprisförfattaren Alexander Solsjenitsyn som skrev om Gulag, hävdade att den ursprungliga ryska arkipelagen var utarbetad och administrerad av judar. Hans påstående blev kritiserat och förnekat av judiska organisationer. Det finns emellertid ingen tvekan om vem som skapade Palestinas Gulag."
Ni får vi också veta att Johannes Wahlström uttrycker sitt stöd för Mana. Att extrema socialistiska antisemiter på jakt efter statliga subventioner ska stödja varandra är ungefär lika förutsägbart som ömsesidiga sympatier mellan Chavez, Lukasjenko och Ahmadinejad. Att Johannes Wahlström och Mana kom ut som bundsförvanter måste dock ringa en klocka: Mana är inte det enda fallet då Svenska staten finansierar antisemitisk verksamhet.
Alla demokrater måste idag ställa sig en fråga: är det rimligt att dina och mina pengar finansierar antisemitism? Är det inte dags att prata om statlig antisemitism?
Andra bloggar om: politik, Johannes Wahlström, Mana, Tromb, antisemitism, presstöd
18 kommentarer:
Egendomligt inlägg, för att säga det minsta.
Fortfarande inga exempel på varför Mana skulle vara antisemitisk. Det börjar bli tröttsamt att läsa de otaliga försvaren av Dilsa Demirbag-Stens och Henrik bachners apologeter.
Det kryllar av exempel på varför Mana är antisemitiskt - men alla är förstås inte läskunniga. Och så finns det hjärntvättade stackare som är så fullmatade av hat och propaganda att de bara tar in det som passar deras egen förvridna världsbild. Jaja. "Apologeter" var det visst ja... bara för att man gullar med terroristerna och hatar Israel behöver man ju inte vara antisemit - eller...?
dmitiri
Vad roligt. man ska aldrig sluta påminna om Wahlströms genialiska artikel. Kan du inte posta den där sköna bilden på Lasse Wilhlemsson och Adam Ermash som sitter och solar i Täby?
Kristoffer, Kristoffer, Kristoffer,
du gör ju bara bort dig. det har bevisats så många gånger nu att det här börjar bli löjligt. Du kommer snart knäcka ryggen som du böjer dig baklänges för att försöka ro i land din argumentation
Hah! Bachners och Demirbag_Stens apologeter försöker statuera hur dålig Mana är genom att överdriva sin tidigare anklagelser. Nu är Mana "extremt antisemitisk" eller att det "kryllar av exempel" av antisemitism. Det är inget annat än genomskinligt. varför inte bara erkänna att Bachner och Demirbag-Sten gjorde ett allvarligt misstag? Hur svårt kan det vara?
Kristoffer, varför inte bara erkänna att du är terroristkramarnas och antisemiternas egen apologet? Ditt motto verkar vara "Yttrandefrihet för alla utom för folk som inte tycker som jag". Är det någon som är genomskinlig så är det väl din s k argumentation som verkar minst sagt obalanserad. Visst får du tycka vad du vill - men det hjälper att veta vad man pratar om och ha fakta att backa upp det med. Lycka till!
Så nu är jag en antisemit? Vad bygger du det på? Att jag påpekar feltolkningar och felcitat? Jösses, mycket har man läst.
Och vad är det för pubertalt "motto" som du slänger i ansiktet på mig? Det är ju precis tvärom mot det jag skrivit i denna diskussion, så jag börjar allvarligt tro att du inte riktigt fattat vad diskussionen handlar om. Vad det centrala är i denna diskussion är att kritik har lyfts mot Dilsa i Kulturrådet för att hindra yttrandefrihet genom politisk korståg. Alltså; tvärtom ditt pubertala motto som du försöker tvinga in i min mun.
På tal om att veta vad man talar om och ha fakta att backa upp det med.
Jösses vilka höga tankar somliga har om sig själv. "Pubertal" verkar vara ett favorituttryck. "Politiskt korståg" lät fint också.
Försöker inte tvinga något i någons mun (hemskt uttryck förresten) men som sagt, tyck vad du vill men låt oss andra som inte tycker som du göra detsamma. Och var inte så pretentiös - det blir bara löjligt och man kan då inte ta dig riktigt på allvar.
Behöver du veta mera så läs på lite. Det är inte så svårt. Sedan kan du försöka föra en ickepubertal argumentation och inte så blint förkasta alla andra åsikter för att du är så övertygad om att du har rätt. Min sanning behöver inte vara mindre sann än din - de är ju våra egna. Att acceptera det är svårt för de som tror att de själva sitter på Sanningen och att alla andra är för dumma för att begripa det.
Förresten, Kristoffer, när kallade jag dig "antisemit"? Jag skrev att du var deras apologet - det är något annat. Det borde du väl veta vid det här laget, jösses. Om man som du utgår från att sina meningsmotståndare är korkade och inte fattar något och uppvisar den attityden när man skriver, då får du också räkna med att man kan få svar på tal.
Tolkningen jag gjorde av ditt påstående att jag skulle vara antisemiternas försvarare var att du antydde att jag försvarade deras åsikter (som då skulle vara antisemitiska). Det är ju bra att i ditt svar förklarar dig lite mer ingående vad du menade.
vad jag de facto gör är att påpeka Bachners och Dilsas felcitering och feltolkningar. Tillsammans med många andra skall jag väl påpeka. De som uppriktigt verkar försvara Bachner och Dilsa har endast en tendens att upprepa dessa felcitat och feltolknigar.
Detta handlar inte om ett rent subjektivt tyckande som att gilla eller inte gilla äpple. Utan vad det handlar om är metodiska fel och premisser som inte stämmer med argumenteringen. Att över huvudtaget hänvisa till att det bara handlar om "åsikter" tyder än en gång på att du inte riktigt fattat vad diskussionen handlar om.
Självklart utgår jag inte från att min meningsmotståndare är "korkade". Jag kritiserar. Det är en diskussion. Om du inte vill diskutera de eventuella felaktigheterna hos Bachners och Dilsas argumentation står det dig fritt att inte delta. Men att påstå att jag som deltar på diskussionens förutsättningar inte bör fortsätta är pubertalt (för att använda ett favoritord) och tyder på en okunskap om vad en diskussion är och hur en sådan fungerar. Att promt bestämma att vi har "olika åsikter" och sedan fortsätta våra liv är inte någon diskussion och är sannerligen inte en förutsättning för en sådan.
Nu har detta lite väl off-topic, så jag skulle hellre se att man fortsätter vad själva diskussionen handlar om. Tack.
Det står alla fritt att tolka texter och där ingår även du och jag. Men jag kallade dig aldrig antisemit men det var så du utläste det - det säger mer om dig än det gör om mig.
Om du nu tolkar mig så fel så undrar jag om ditt sätt att uttolka andras texter även kan ha påverkat ditt sätt att tolka Bachner och Dilsa? Jag kan inte utläsa i deras texter det du utläser. Det betyder inte att vi inte kan läsa utan bara att vi i grund och botten har värderingar som färgar av sig på vår förmåga att uttolka texter. Det gäller förmodligen de flesta som läst samma texter.
Förstår du nu varför man inte kan säga att något är absolut? Bachner och Dilsa har ju själva, i sin tur, tolkat andras texter. Båda är kunniga skribenter som har lång erfarenhet, praktisk såväl som teoretisk, och är väl bevandrade i konsten att slingra sig verbalt och skriftligt, liksom att tolka andra som är lika skickliga. Andra är inte lika duktiga. Så är det bara. Så din uttolkning är inte Sanningen, utan bara din egen. Och du är rätt bra på att upprepa dig, du också.
I ditt fall handlar detta ENDAST om ett subjektivt tyckande i min mening (NB! I MIN mening!) och medan andra säkert håller med dig så finns det faktiskt de som håller med mig också. Det är så det fungerar.
De metodiska fel och premisser som du anser inte stämmer med argumenteringen, stämmer faktiskt för andra.
I det här fallet handlar det faktiskt bara om "åsikter" - dina och mina. Vilket, för att citera dig, "tyder än en gång på att du inte riktigt fattat vad diskussionen handlar om."
Precis som du kritiserar jag. Men jag lämnar utrymme för andras åsikter och uttolkningar. Det är en riktigt intressant diskussion om man inte ihärdigt envisas med att stånga pannan blodig i sina försök att hävda att man har rätt. Det står dig fritt att inte delta i en sådan diskussion men det är den typen av diskussion jag helst deltar i. Annars kan man ju inte lära sig något. Tyvärr så är diskussions- och debattklimatet i Sverige idag mer av typen att det sitter ett gäng självutnämnda experter i en soffa och diskuterar hur de tycker samma om samma saker utan att vara intresserade av sina icke inbjudna meningsmotståndare. Än en gång har du tolkat mina ord felaktigt och tror att jag inte anser att du bör fortsätta delta i "diskussionen" - det är infantilt, för att använda ett annat fint ord, och tyder alltså på omognad och brist på erfarenhet. Det är OK.
Att sedan prompt bestämma att jag bestämmer att vi inte ska fortsätta är väl ännu mera barnsligt och också ett sätt att uttolka mina ord som det behagar.
Visst har vi kommit ur spår här och detta har verkligen urartat till något helt meningslöst - du kommer aldrig att acceptera att andra inte tycker som du, inte har samma åsikter och inte tolkar texter som du gör. Men vet du vad - det är OK! Jag förmodar att du
nu gärna vill ha sista ordet så varsågod, kör hårt!
Jag vill ha diskussion, inte sista ordet, om jag ville ha sista ordet skulle jag inte diskutera utan nöja mig med att bara skriva blogginlägg, utan att svara på kommentarer och skriva kommentarer själv.
Nej, jag kommer aldrig att acceptera en åsikt som strider mot min. Skulle jag acceptera alla åsikter skulle jag inte ha åsikter. Detta gäller inte bara för mig, utan för argumentation, polemik, och diskussion i allmänhet. Den viktigaste förutsättningen för diskussion är nämligen att det finns olika åsikter.
Du verkar dock på något sätt tro att bara för att man står för en åsikt i en diskussion så lämnar man inte utrymme för andra åsikter och vinklar. Du har inte tänkt på att varför man inte vänder kappan efter vinden beroende på vilken som har ordet kanske beror på att man som diskussionspartner tagit del av motpartens argumentation och finner den felaktig. Som i detta fallet med diskussionen kring Mana. Hade Jonathans, Dilsas, Bachners argumentering inte enbart varit upprepningar av samma felcitat och feltolkningar så hade jag kanske tagit till mig deras argumentation. Att göra en felcitering handlar inte om en personlig åsikt - det är en ren metodologisk felaktighet. Detsamma med feltolkningen, genom en textanalys kan man faktiskt komma fram till om tolkningen är felaktig eller inte. Tyvärr får jag väl säga verkar din uppfattning om tolkning rikta sig mot en extrem form av postmodernism, där alla åsikter eller analyser är lika bra och lika dåliga oavsett empiriskt och metodologiskt tillvägagångsätt. Det är synd, eftersom en sådan relativitisk syn omöjliggör argumentering och diskussion - för varför skall man diskutera om alla åsikter är rätt?
Jag tolkade ditt påstående om mig som "antisemiternas försvarare" fel. Det var därför jag frågade dig vad du egentligen menade, så att jag skulle få reda på om jag tolkade dig fel. Du svarade med att utveckla vad du menade och så fick vi till slut reda på den korrekta tolkningen av din text. Du menade inte att jag var antisemitist. Så svårt var det väl inte?
Skillnaden på att jag accepterar din mening med texten och inte Bachners och Dilsas tolkning beror riktigheten med premisserna följer ditt resonemang, det gör det inte hos Bachner och Dilsa. De använder sig av felcitering och feltolkningar. När det gällde ditt påstående så frågade jag dig om du kunde utveckla dig och förklara dig, vilket du också gjorde och som sedan visade vad du faktiskt menade. Det är alltså två olika saker.
Men som sagt, det största problemet mellan oss är din relativisering av åsikter vilket tar bort förutsättningar för en polemik.
Men snälla Kristoffer! Du skriver att du aldrig kommer att acceptera en åsikt som strider mot din - gissa om du kommer att få problem med den inställningen (om du inte redan har det, vilket jag vågar mig på att gissa). Till livet hör nämligen att det är något man måste - eftersom det är ett faktum! Men vad om är ännu viktigare i sammanhanget är att man RESPEKTERAR att andra har olika åsikter.
Du får ha vilka åsikter du vill för mig - jag både accepterar att du har det och respekterar dem (faktiskt) - att du uppenbarligen inte kan göra detsamma är beklagligt och alltså har vi fortsättningsvis inget att diskutera enligt dina kriterier även om vi skulle ha det enligt mina.
Vad är det som är så svårt för dig att förstå? Att människor är olika och därför har olika åsikter? Hur svårt är det egentligen? Du lämnar inte under några som helst omständigheter utrymme för något annat i dina "diskussioner" än dina egna åsikter. Du förkastar per automatik allt annat. Hur kommer dina diskussioner att se ut i framtiden med den inställningen? Att inte acceptera några andra åsikter än dina egna! Man tar sig för pannan! Hur gammal är du egentligen? Jag får intrycket av att du är väldigt ung, med en sådan inställning, men jag kan förstås ha fel.
Ja, du finner detta med Mana felaktigt. Ja, vi har förstått det nu! Acceptera att andra inte håller med dig! Du har inget val - så enkelt är det. Du kommer inte att övertyga någon om motsatsen om de inte vill bli övertygade. Acceptera det. Du kan inte omvända alla. Så är det. Den första som kommer att få magsår är du.
Med inställningen att du aldrig kan acceptera andras åsikter som du finner felaktiga även om de inte gör det, kommer du aldrig att kunna ta till dig några argumentationer, hur fint du än svänger dig med orden.
"Metodologisk felaktighet" - för dig ja! Detsamma med "feltolkningen" - ja, enligt ditt sätt att se det ja! "Textanalys" - har du ensamrätt på det? Är ditt sätt att tolka det enda rätta?
Man blir faktiskt lite rädd - är din världsbild verkligen så förvrängd? Ja, det är vad JAG tycker alltså; det är hur JAG tolkar din text här alltså! Att den är helt sann och riktigt enligt DIN uppfattning förstår man ju av din intoleranta inställning till meningsmotståndare och dylika som inte har någon plats i din värld.
"Extrem form av postmodernism" - var har du lärt dig alla fina ord kan man undra - har du inget annat för dig än fundera ut hur du kan skvätta dem omkring dig och vinna poäng i självförhärligande? Eller - förlåt! - det kanske bara är sådan du är? Det kanske faktiskt är helt genuint och äkta!?
Ja, ursäkta isåfall, där var det mina åsikter om ditt sätt att uttrycka dig som fick tala igen. Pompöst och
självglorifierande enligt mitt tycke. Säkert helt seriöst enligt ditt. Accepterar du det?
Du menar att du alltså var tvungen att involvera oss i ett fullständigt meningslöst ordbyte för att du skulle förstå något som jag tydligt skrev från första början, för att du inte kunde tolka en mening på det vis den var utformad fastän det faktiskt inte egentligen fanns någon annan mening i den eller något egentligt alternativt uttolkningssätt, förutom det du just då valde?
Men tack för att du iallafall säger att du tolkade mitt påstående fel - fast jag undrar varför allt det som kom efter var så nödvändigt för att du skulle vara nöjd. Det hade räckt med några få ord tror jag.
Du besitter uppenbarligen en massa uppdämd energi som behöver få sitt utlopp - jag föreslår att du använder denna energi till något mera konstruktivt än meningslösa ordkrig om saker som du inte kan förändra. Ja, jag är gammal nog att våga säga så.
Såvitt jag kan se det - och detta är MIN åsikt - så besitter jag inga större mått av "relativisering av åsikter" - dina i mitt tycke minst sagt märkliga tolkningar av mina - i mitt tycke - rätt raka rör, får du stå för själv. Och snälla, gå nu inte i taket för att jag nämnde dig och "intolerant" i samma mening - om man inte klarar av något så grundläggande simpelt som respekt och acceptans för andra och andras åsikter så ska man inte starta ett meningsutbyte över huvud taget då det är dömt att misslyckas redan innan det börjat. Vi har ju här inte kommit fram till något av värde egentligen, eller hur? Förutom att jag nu vet att du inte accepterar några andra åsikter än dina egna och du nu vet att jag gör det.
Det här får avsluta engagemanget åtminstone från mitt håll. Lycka till, Kristoffer! (Jag menar det)
Faktum är att signaturer som kristoffer ejnermark enbart hjälper oss andra att få upp ögonen för det rasistiska innehållet i tidskrifter som Mana.
Kommer Kulturrådet nu även att ge ekonomiskt bistånd till svenska nazister. Eller är det bara motsvarande pajasar från Iran & dylika länder som skall gynnas?
Kulturrådet begår uppenbarligen harakiri.
To be continued...
Käre MI:
Vart skall jag börja? För det första verkar du ha blandat ihop begreppen ”acceptera” med begreppet ”respektera”. Detta är faktiskt två helt olika begrepp med två olika definitioner och referenser. Detta syns framförallt när man använder dessa begrepp mot förutsättningar för en diskussion, som blivit mycket av vårt meningsutbyte nu. Ingen i en diskussion, polemik eller i en argumentation med en motståndare kan acceptera den andres åsikter eftersom detta skulle innebära att de har samma åsikt. Därför försvinner förutsättningarna för diskussionen. Men, bara för att en diskussion förutsätter olika åsikter (som i sig förutsätter icke-acceptans) så betyder det inte att man inte kan, eller bör, respektera andra åsikter. Att du de facto blandar ihop dessa begrepp syns tydligt när du automatiskt anser dig påpeka vikten av respekt i samband med din upprördhet över att jag påpekade att man inte kan acceptera en motsatt åsikt i en diskussion. Respekt och acceptans är två helt olika saker, för att upprepa mig. Du fortsätter sedan att blanda ihop begreppen genom att fråga mig om inte jag kan förstå att olika personer kan ha olika åsikter. Att du över huvud taget frågar en sak säger mycket om att du blandar ihop begreppen. Jag är fullt medveten om att olika personer har olika åsikter.
Låt oss ta en diskussion där olika åsikter ledde till ena partens acceptans av den andras åsikt och diskussionens död; Till exempel den lilla diskussionen vi hade om du kallade mig ”antisemit”. Först hade vi olika åsikter som sporrade och startade en diskussion. Din argumentation för din åsikt ansåg jag stämde överens och jag accepterade därmed din åsikt och vips var diskussionen slut. Det fanns inga förutsättningar för en diskussion längre. Vad jag alltså menar med att jag aldrig kan acceptera en annan motsatt åsikt i en diskussion är på grund av att en diskussion förutsätter olika åsikter.
För en som ”accepterar” alla åsikter är du väldigt mån om att visa din bestörtning av att jag faktiskt påpekar att du har fel. Att du anser att vi inte kommit någon vart kanske beror på att du helt enkelt redan ”accepterat” min åsikt, och att du de facto inte vill eller anser dig behöva bemöta mina argument. För varför skall du? Du har ju redan ”accepterat” mina åsikter som lika mycket rätt som allt annat. Detta kallas relativism, vilket jag utvecklade i min förra kommentar till dig. Detta är en filosofisk ståndpunkt från din sida som riktas mot själva idén om verkligheten. Det var detta jag benämnde – extrem postmodernism – som jag faktiskt antog att du bemött tidigare. Uppenbarligen hade du det inte eftersom du bemötte detta begrepp med sådan bestörtning. Jag nämnde – postmodernism – eftersom det är ett allmänt filosofiskt begrepp över en relativistisk inriktad kritik av den tidigare uppfattningen att det finns en objektiv Sanning där ute. Jag tog inte upp begreppet för att i onödan använda ett ”fint” begrepp.
Dessutom, du som är mån om att beskriva dig som gammal och mogen verkar ändå vara yrvaken vad gäller förutsättningar för diskussion (ovan), och vad man skall förvänta sig med en diskussion. För den som diskuterat många gånger i sitt liv kommer den till slut till insikt om att man inte egentligen bör förvänta sig att en förlikning eller acceptans kommer tillstånd vid diskussionens slut.
Diskussionen är faktiskt bra endast som en diskussion. Om man går in i en diskussion för att övertyga sin motståndare så lurar man sig själv för det mesta. Om man är ute efter motivation förutom sina egna att ingå i en diskussion kan man tillfredställa sig själv med att veta att andra förutom motståndaren kan lyssna på eller läsa diskussionen och lära sig något.
Så, slutligen. Din argumentation verkar allt för splittrad. Du blandar ihop begrepp och du är ivrig att påpeka att du ”accepterar” och ”respekterar” andras åsikter, men samtidigt argumenterar du med mig med en sällsynt glöd. Det enda som är konsekvent till din relativistiska idé om åsikter är ditt slutgiltiga påpekande att diskussionen är slut på grunder av att vi har olika åsikter…
Kristoffer, jag tror det är du som har blandat ihop begreppen. Jag citerar: "Nej, jag kommer aldrig att acceptera en åsikt som strider mot min."
Skrev du helt enkelt fel och menade du istället "respektera" så kommer saken naturligtvis i ett annat läge - och det kan du ju inte klandra mig för!
Med detta som bränsle fortsätter du sedan oförtrutet på samma tema. Kristoffer, du behöver inte leka språkpolis med mig - det understryker bara din arrogans och din mästrande attityd mot människor med avvikande åsikter från dina egna, vilka du anser dig nödgad att tillrättavisa med dina språkliga krumbukter.
Sedan rapar du om ditt gamla vanliga svammel om polemik och min förmåga att missuppfatta och inte begripa vad detta handlar om medans du i själva verket har ett bra och konstruktivt svar på allt. Glöden, den finns nog mer hos dig än hos mig tror jag, Kristoffer - jag antar att andra har tröttnat fortare än jag. Häri ligger nog det största problemet men då har du ett digert jobb framför dig om du har för avsikt att omvända världen. Andra har försökt före dig och inte lyckats.
Din omognad, ja, ursäkta om jag trampar dig lite på tårna där, med en attityd som din kan det inte vara något man gärna tar till sig, vilket i sin tur förstås tyder på omognad, särskilt om man genast kastar tillbaks det som du gör. Jag blir inte alls "bestört" över att någon som du anser att jag har fel! Det skulle dock förvåna mig storligen om någon som du INTE ansåg det - eftersom denna inställning snarare bevisar avsaknaden av erfarenhet och mognad än tvärtom.
En mogen och erfaren människa har inte några problem med detta - och måste inte ha rätt till varje pris.
Sedan fortsätter du med dina språkliga pekpinnar utan att ha fört vår "diskussion" framåt ett enda steg.
Jag skrev inte heller att jag var gammal (för det är jag inte) utan "gammal nog" - ännu en sak du missade men som du valde att tolka på ditt eget sätt, med alla taggar utåt. Men det står dig fritt naturligtvis. Ursäkta mig Kristoffer, om jag i och med detta ter mig lite mästrande gentemot dig, men jag möter inga riktigt bra argument från dig och jag är fortfarande inte omvänd, och med metoder som dina lär jag inte bli det heller. Sorry.
Så medan du ägnar dig åt att trassla in dig i dina verbala snårskogar tänker jag fortsätta leva livet och njuta av att det finns så många människor här i världen som inte tycker som jag som man kan ha fruktbara och konstruktiva samtal och diskussioner med - människor som inte har så svårt att ta kritik och som inte till varje pris ska ha sista ordet. Allt gott!
Käre Mi:
Jag menar faktiskt vad jag skriver. En person i en diskussion kan aldrig acceptera den motsatta åsikten. När personen gör detta - accepterar - så upphör diskussionen att existera. Acceptans av åsikt är något helt annat än respektera. Och att kunna respektera att motparten har en annan åsikt är också en förutsättning för diskussionen att existera (annars är det en monolog). Därför skulle jag aldrig påstå att jag inte respekterar en annans åsikt, och att du sätter dig frågande i just respekten säger en del om hur du blandar ihop begreppen.
Jag vill allra minst leka språkpolis. Jag är själv ganska trött på personer som inte har något annat än att rätta folks språkbruk. Men mina språkliga invändningar mot din argumentation är av något annat slag. Eftersom din ihoplblanding av begreppen gör att du går vilse i själva argumentationen, och det största problemet är din uppfattning av begreppet "acceptans". Som det är nu verkar din argumentation vara totalt splittrad mellan ena delen som vill argumentera i en diskussion och en som påpekar det onödiga i att diskutera. Därför ber jag dig att gå ett steg tillbaka och titta på vår diskussion här med andra ögon, förhoppningsvis ser du problemet.
Sedan ber jag ännu en sak, nämligen att försöka läsa innantill. Jag skrev i mitt tidigare inlägg att erfarenheter av otaliga diskussioner leder till uppfattningen att man aldrig bör gå in i en diskussion med viljan att omvända motparten i diskussionen. Men du verkar ha missat denna centrala punkt i mitt tidigare inlägg för du kör på som vanligt och förklarar hur svårt det kommer bli för mig om jag fortsätter att försöka omvända motparten. Det är ju ta mig tusan helt bissart! Läs innantill innan du börjar föröka tolka - det är ju faktiskt ett kriterie för en god textanalys att man faktiskt läser texten. På tal om omognad och oerfaren.
Sedan är det ju löjligt hur du än en gång försöker accosiera min vilja att diskutera med att ha "sista ordet". Än en gång har jag redan förklarat detta, men du kanske inte läste det heller? Om jag ville ha "sista ordet" skulle jag inte vilja ha en diskussion (vilket jag vill). Om jag ville ha "sista ordet" skulle jag också vilja omvända motparten i diskussionen (vilket jag inte vill). Detta har jag skrivit i tidigare inlägg, men fortfarande leker du yrvaken.
Det är också intressant hur du försöker vända argumentationen till att du egentligen föredrar att diskutera med personer som kan "ta kritik". Vad du menar med detta framgår inte ur vår diskussion här för du har inte lagt fram ett enda argument för din åsikt. Det enda du har gjort hittills är att ifrågasätta förutsättningen för att argumentera mot motsatt åsikter i Mana-affären. Men troligen klämmer skon vid att jag faktiskt har en åsikt och att jag kritiserar de som har den motsatta åsikten, tydligen är detta något du inte kan hantera i en diskussion.
"..Alexander Solsjenitsyn som skrev om Gulag, hävdade att den ursprungliga ryska arkipelagen var utarbetad och administrerad av judar...”
Byt ut judar mot araberna i dessa rasistiska alster!
De 'antirasistiska' rasisterna i Mana gör alla judar ansvariga för något dom omöjligen kan vara ansvariga för.
Dom skulle aldrig skriva “muslimer hit och muslimer dit”.
Judar går det däremot bra att fösa ihop i en skock av vilken man kan utkräva kollektivt ansvar på ett sätt som ingen gör mot mågon annan etnisk eller religös grupp.
När det gäller andra grupper än judar är man alltid extremt noga med att definiera på politiskt nivå och inte på etnisk eller religös .
Skicka en kommentar