Ung Vänster: Israel ska förintas

Masken har fallit. Högerextrem socialistisk förening "Ung Vänster" börjar tala klarspråk. Det är inte Israels kontroll av Västbanken som utgör det som kallas för ockupation. Israels blotta existens är "ockupation" - och den ska upphöra. I ett inlägg på Ung Vänsters blogg som handlar om 60-årsdagen av Israels återskapande står det klar och tydligt, till och med i fet stil:

60 år av ockupation är nog - ockupationen måste upphöra

Så nästa gång ni hör någonting om att rasister, högerextremister och kommunister vill "bara ha fred" så ska ni veta vad detta innebär: fred på Israels ruiner.

Andra bloggar om: ung vänster, socialism, högerextremism, kommunism, "vänsterpartiet", israel

Rasistisk "vänster" i Riksdagen

Riksdagsledamot för högerextrema socialistiska "vänsterpartiet" Hans Linde använder rasbiologiska anspelningar när kan kommenterar KDU:s förste vice förbundsordförande Charlie Weimers artikel i Nya Wermlands Tidning. I stället för på ett sakligt sätt bemöta Weimers åsikter spekulerar Linde att Weimers har icke-socialistiska åsikter för att han kanske är ättling till Djingis Khan:

"International Herald Tribune berättar om forskning som gör gällande att Djingis Khan idag har 16 miljoner levande manliga avkomlingar, ett resultat av hans systematiska våldtäkter under mongolernas härjningståg."

Man skulle kunna tro att detta är bara ett smaklöst skämt av en förvirrad socialist, men man ska komma ihåg att sådant sätt att resonera är djupt rotad i det socialistiska arvet. Socialisternas andfader Karl Marx drog sig inte för att avfärda hans politiska motståndare med hjälp av rasistiska och antisemitiska "argument". Till exempel så skrev Marx om sin politiske konkurrent Ferdinand Lassalle:

"Det står nu klart för mig att han, som huvudformen och hårväxten pekar på, är avkomling till de negrer som följde med Moses på flykten från Egypten (såvida inte hans mor eller farmor korsades med en nigger). Denna förening av tysk och jude på negerbas producerade oundvikligen en märklig hybrid."

Rödbruna kommunistiska äpplet faller verkligen inte långt från trädet.

Andra bloggar om: Hans Linde, socialism, kommunism, Karl Marx, rasism, antisemitism, vänsterpartiet

Sex, moral och skattefusk

Vad är moral? Varför ansågs föräktenskapligt sex förr i tiden vara omoraliskt men inte ses som omoraliskt nu? Och varför de flesta som köper eller säljer svarta tjänster inte kan tänka tanke att stjäla varor från en butik även om de är säkra att de slipper undan?

Tro mig eller inte, alla de frågorna är sammankopplade.

Om man bortser från religiösa definitioner, moral är ett uttryck för långsiktig rationalitet. Vi mördar inte för att vi inte vill förstöra gemensamma uppfattningen att mordet är tabu. Förstörs den så kan vi inte längre känna oss säkra. Därför är det långsiktigt rationellt att inte mörda, även om man kortsiktigt kan vinna på ett mord. Vi stjälar inte för att vi värderar den frivilliga utväxlingen människor emellan. En stulen bil är ingenting i jämförelse med tryggheten som sänker oss det samhälliga samförståndet om att egendom kan byta ägare bara genom frivillig överenskommelse (med undantag för skatter som tas genom hot om repressalier, mer om detta senare).

Det förändrade syntet på sex och moral under de senaste hundra åren är bra illustration av moral som långsiktig rationalitet. Förut när det inte fanns preventivmedel för att slippa oönskade graviditeter, kondomer för att förhindra könssjukdomar, botemedel för att bota dem, kunde man i många fall se påbudet att bara ha sex inom ramar för äktenskapet som ett uttryck för långsiktig rationalitet, i.e. moral. Nu gör man inte det längre och det är bara ärkekonservativa människor som tycker att sexualiteten är en fråga om moral.

Den så kallade "skattemoralen" då? Är skattebetalande ett uttryck för långsiktig rationalitet? Så länge skatten går till saker som är viktiga och bra för absolut flesta blir svaret definitivt ja. Försvaret av landet mot utländsk aggression, skyddet för medborgarnas liv och egendom, fungerande rättsväsende är ädla mål som nästan ingen ska ifrågasätta. Men frågan om den s k "allmänna vällfärden" är mycket svårare. Man blir påtvingad att ge bort sin egendom för att få barnomsorg, pensionsförsäkring och medicin som man varken kan byta eller välja bort. Man hävdar att detta görs för de fattigas skull, men av någon anledning vill staten inte bara hjälpa fattiga, men även styra pensionsförsäkring, barnomsorg och medicin för medelklassen. För detta måste staten slösa enorma skattesummor på den gigantiska administrativa apparaten som äter upp de pengarna som man hävdar ska hjälpa fattiga.

Jag är väl medveten att min verklighetsbeskrivning är kontroversiell. Socialister och andra högerkrafter ser antagligen det svenska skattesystemet som ett uttryck för långsiktig rationalitet. En del tycker att majoriteten (eller rättare sagt majoritetens representanter) har rätt att tvinga medborgaren köpa varor och tjänster. Det tycker inte jag, på samma sätt som jag inte tycker att majoriteten får styra mitt sexuella beteende. För de flesta av mina landsmän är dessutom det statliga köptvånget ren förlustaffär som upprätthålls genom hot om repressalier. Att underkasta sig köptvånget är inte långsiktigt rationellt. Det är omoraliskt.

Man behöver inte hot om repressalier för att upprätthålla den riktiga moralen. De flesta skulle inte mörda och stjäla även om man avskaffar straffbalken. Långsiktig rationalitet ger mycket starkare motivation. Att så många människor i detta land däremot fuskar med skatten betyder bara en sak: människor vet (eller åtminstone känner) att skatterna är irrationella och omoraliska. "Skattemoral" har ingenting med moral att göra.

Andra bloggar om: politik, ekonomi, moral, sex, skattefusk, socialism, köptvång

Drevet om skattefusk i pressen: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB

Högerfällan

När anhängare av förtryckarläran socialismen tog beslag på det gamla begreppet "vänster", uppstod en absurd situation då alla partier som socialisterna inte gillar började beskrivas som "höger", även om de står för helt olika saker. Gårdagens SVT-rapportering är ett utmärkt exempel hur sjukt kan det gå till.

I SVT-repportaget om valet i Polen hävdades att valet stod "mellan höger och höger". Med detta menades att huvudmotståndare i det polska valet va konservativa och liberaler, ideologier som ursprungligen gav upphov till höger-vänster skalan långt innan begreppet socialismen kom till. (Socialisterna förresten förnekar inte ens själva att deras ideologi uppstod som reaktion på liberalismen).

Inte nog med det. På SVT:s hemsida kan man läsa att rasistisk poppulistparti som går mot valseger i Schweiz är också "höger".

Alltså, konservativa, liberaler och rasister hamnade i samma fack "höger". Och socialister står ensamma som "vänster". Socialisterna fick på sådant sätt privilegiet att definiera utgångspunkterna för politiska skalan och klumpa ihop alla som de inte gillar till den andra axeln. Detta är orimligt och orättvist. På intet sätt förtjänade högerläran socialismen detta privilegium och det ska ta slut.

Andra bloggar om: politik, socialism, liberalism, konservatism, rasism, höger, vänster, polen, schweiz

Socialister som stödjer juntan i Burma

Precis när började tro att juntan i Burma inte har några vänner och att socialister, konservativa och liberaler kunde enas i sin avsky för regimen, upptäckte jag att FiB/Kulturfronts lilla älskling Adam Ermash (aka Jöran Jermas, Robert David och Israel Shamir) hyllar juntan som exemplariska socialister och modiga motståndare mot USA-imperialismen (tyvärr finns panegyriken bara på ryska). Ermash predikar

"kombination av nationalismen och socialismen inom ramarna för internationell solidaritet, det vill säga vägen av Nasser, Castro, Morales, Chavez och ska vi tillägga vägen av Myanmar".

Återigen, bekräftar Ermash sambandet mellan ”vänster-” och nationalsocialister.

En annan supporter för burmesiska massmördare är högerextrem kanadensisk kommunist Stephen Gowans på den antiglobalistiska sajten Global Research. Gowans hävdar att USA:s ilska mot juntan beror på Burmas protektionism, isolerad ekonomi, restriktioner mot utländska investeringar och avsaknad av skydd för privat egendom - alltså enbart positiva företeelser från fascistoida socialisternas synpunkt. Slutsatsen är:

"Those who are ready to jump on the demonize-Myanmar-bandwagon should understand whose agenda they’re advancing -- and what its goals really are".

Observera även att de båda herrarna kallar Burman för Myanmar, benämningen som infördes av juntan och inte erkänns av demokratiska krafter.

Andra bloggar om: politik, socialism, Burma, Adam Ermash, Israel Shamir, Stephen Gowans, antiglobalism

National- och "vänster"-socialister samarbetar

Skillnaden mellan national- och ”vänster”-socialister är att nationalsocialister hatar ”kommunister” medan ”vänster”-socialister hatar ”nazister”.

De båda socialistiska inriktningarna är i samma grad besatta av judar. Nationalsocialister påstår att judar är ”kommunister” medan ”vänster”-socialister hävdar att judar är ”nazister”

Under det senaste decenniet har national- och ”vänster”-socialister byggd ett omfattande gemensamt nätverk för att bekämpa judarna. Spindeln i detta nätverk är numera ökände svenske högerextremisten Adam Ermash (även känd som Jöran Jermas, Robert David och Israel Shamir). Ermashs verksamhet i Sverige kretsar kring socialistiska föreningen FiB/Kulturfront. Hans mest trogna vapendragare är Jan Myrdal, Lasse Wilhelmson samt Ermashs son Johannes Wahlström (mannen som sparkades från Ordfront efter att ha förfalskat intervjuer med svenska journalister och som ligger bakom ”nyhetsbyrån” IMEMC). På Ermashs egna hemsida kan man hitta några av hans texter översatta från engelska till svenska av neonazisten Lars Adelskogh. En artikel är faktisk värd att bli citerad för att visa de antisemitiska socialisternas intellektuella nivå:

”Karl Marx hette sonsonen till en rabbin i Trier. Han växte upp i kyrkan. Marx profeterade faktiskt på 1840-talet att Amerika skulle bli en judisk stat och omfatta den judiska ideologin om girighet och främlingskap. Detta förklarar judars framgångar: det är ju bara naturligt att judar har bättre framgång i den judiska staten.”

I Ryssland publiceras Ermash mest i ultranationalistiska tidningar. De som kan ryska ska definitivt inte missa en av hans senaste artiklar där han ”bevisar” att Sovjets sista president Mikhail Gorbatjov på ett sjukligt sätt dras till avföring. Av detta drar han slutsatsen att Rysslands president Vladimir Putin måste styra Ryssland i all evighet. Ryska antisemitiska socialister har intellekt ungefär på Jinge-nivå. Därmed anpassas argumentationen.

Lasse Wilhelmson är en av Ermashs närmaste vapendragare i Sverige. Förut publicerades han mest på Ermashs hemsida, men nu har han tillgång till spalter på FiB/Kulturfront. Wilhelmson var den förste ordföranden i det socialistdominerade nätverket Bojkotta Israel (nazister har förresten också ett nätverk med samma namn). På sistone har han blivit kontroversiellt i mer ”kultiverade” socialistiska kretsar men fortsätter att hyllas i vissa antisemitiska socialistbloggar närstående högerextrema ”vänsterpartiet” .

Andra bloggar om: politik, socialism, nazism, högerextremism, antisemitism, Adam Ermash, Israel Shamir, Lasse Wilhelmson, Johannes Wahlström, IMEMC, Jinge

LAS vs jämlikhet

Trots socialisternas försök att framställa sig som ”vänster” tyder allt på att socialismen i själva verket är högervriden (och i vissa fall högerextrem) ideologi. Ser man på de klassiska vänsteridealen: Frihet, Jämlikhet, Broderskap, så inser man att socialismen pekar åt det motsatta hålet.

Låt oss titta på den socialistiska Lagen om anställningsskydd (LAS) utifrån jämstelhetsperspektiv. Lagen är tydligen konstruerad för att ge privilegier till vissa sociala grupper på bekostnad av andra för att skydda den socialistiska maktbasen. LAS ger privilegier till dem som varit anställda längre: i fall av arbetsbrist kan de inte sägas upp även om det finns duktigare anställda med kortare anställningstid. Lidande blir de som är nya på företaget. På sådant sätt garanterar LAS att alla anställda någonsin hamnar i underprivilegierad ställning. Särskild utsatta blir de som är benägna att byta arbetsplats oftare, de hamnar i svag position om och om igen.

Vad vinner socialisterna på det? Nya underprivilegierade anställda känner sig osäkra. De söker sig därför till strukturer som utlovar mer säkerhet på arbetsplatsen. Sådan struktur är facket. Fackligt medlemskap kan vara särskilt fördelaktigt när man hamnar på gränsen mellan dem som ska sägas upp och dem som får vara kvar. Men det betyder inte att man får vänta med att ansöka om fackligt medlemskap: för att få det fullständiga skyddet ska man vara medlem i ett år.

Senare om man jobbar längre och hamnar i privilegierad ställning är man inte särskild benägen att lämna facket heller: dels kan man byta jobb och hamna i underprivilegierad ställning igen, dels köper många den socialistiska propagandan om att det är nu dags att ge tillbaka, omedvetna om att pendlandet mellan privilegierad och underprivilegierad ställning är ett sätt att öka fackets makt.

LO stöd till Socialdemokraterna i valet 2002 uppgick till 516 miljoner kronor. Detta är 6 gånger mer pengar per capita än G W Bushs valkampanj i USA. [Källa]

Det socialisterna gör är en klassisk högerknäpp: att dela ut privilegier för att stärka sin maktbas.

Andra bloggar om: politik, socialism, LAS, LO, facket

Socialism och slaveri

Slaveriet kunde existera i hundratals år därför att slavdrivarnas ekonomiska planering inte hotades av externa faktorer: nya uppfinningar hörde till ovanligheten, handelsutbyte var begränsad, trycket var inte uppfunnen och slavarna kunde inte söka alternativa vägar att tillfredsställa sina behov förutom att förlita sig på slavdrivarnas planering. Det förstod även Karl Marx när han fastställde att socialismen kunde byggas bara universellt och globalt – eller inte alls.

Formellt förnekar socialisterna inte frihet. Men de talar istället om ”ekonomisk frihet” (eller under senare år ”ekonomisk demokrati”). Med det menar dem inte frihet att bedriva näringsverksamhet, tvärt om vill de att ekonomisk planering ska ligga helt i de styrande socialisternas händer. ”Ekonomisk frihet” betyder att socialisterna befriar medborgare från ekonomiska bekymmer i utbyte mot att medborgaren ska avstå från egen ekonomisk initiativ. Alltså, precis som slavdrivarna gjorde. Socialisterna lovar dock att vara upplysta och oerhörd lyhörda slavdrivare (så länge man inte försöker att förbättra sitt liv på ett sätt som inte ingår i socialisternas planering).

Men likheter mellan socialismen och slaveri ligger faktisk ännu djupare på filosofisk nivå. Socialisterna i utbyte mot ekonomiskt monopol lovar att etablera välstånd och rättvisa. Detta innebär att de tror att de besitter den absoluta sanningen av vad är rätt, fel, rättvist och icke, vilka värden ska tillgodoses och vilka Staten kan strunta i. Vanlig människa förnekas rätten att definiera sin moraliska skala. Det är precis samma syn på medborgarna som slavdrivarna hade på sina slavar.

Andra bloggar om: politik, socialism, ekonomi, slaveri, marx

Evig glödlampa som socialismens största hot.

När innovatören försöker konstruera en glödlampa som aldrig går sönder, försöker entreprenören konstruera en glödlampa med en planerad brinntid på två år – så att konsumenten måste återvända och handla igen.

En socialistisk blogg

Skillnaden mellan fritt samhälle och socialistiskt samhälle kan enkelt synas om vi föreställer sig en innovatör som har uppfunnit en evig glödlampa, en sådan som aldrig går sönder. I fritt samhälle är utvecklingen given: innovatören (eller en entreprenör som köpte rättigheterna) upptäcker att glödlampan motsvarar människornas behov och börjar producera och sälja lampan och dra konkurrensfördelar. Varken staten eller andra producenter kan förhindra detta.

Under socialismen blir saken dock mycket mer komplicerad. Socialistiska samhällsplanerare har på förhand beräknat glödlampans brinntid på två år – därefter ska konsumenten återvända och handla igen. Den nya innovationen hotar plötsligt hela socialistiska samhällsplaneringen: statens inkomster minskas på ett oplanerat sätt, arbetskraften befrias lika oplanerat, de oplanerade arbetslösa kostar pengar. Hela planen går alltså åt skogen, statskassan läcker. Den eviga glödlampan ökar medborgarnas välstånd på den socialistiska statskassan bekostnad. Planekonomin faller sönder. Skandal! Lampan måste stoppas till varje pris.

Den första åtgärden blir att stänga gränserna för att stoppa införsel av antisocialistiska lampor. Sedan måste man förklara folket varför detta har skett. Att säga sanningen är att diskreditera hela iden om planekonomin. Därför måste man köra med hård propaganda. Yttrandefriheten blir socialismens nästa offer.

Hur kan man då sälja förbudet mot den eviga glödlampan till folket? Till exempel genom att utmåla dem som ”fiendens” verktyg. De som bodde i Sovjet i slutet på 1980-talet minns säkert kommunistiska pamflett om att de som dricker utländsk sprit går ”Tel Avivs ärende” (antisemitismen har blivit socialisternas eviga följeslagare just därför att det var lätt att exploatera redan etablerad fiendegestalt). Ett annat lite finare sätt är att säga att den eviga glödlampan är farlig för miljön (har ni tänkt på varför socialisterna har plötsligt omfamnat miljöalarmister).

Men människorna är inte dumma. Den primitiva propagandan säljer inte och uppfinningar som hotar socialismen ska fortsätta smugglas in. Nästa steg blig därför: terror och kontrollsamhället.

Det har vi redan sett i alla länder som någonsin i mänsklighetens historia införde socialism och planekonomi.

Socialismen och planekonomin går ut på den gamla förtryckarvisionen om eliten som planerar "enkla människans" liv "för dennes bästa". Det är därför socialismen ska synas som reaktionär högerideologi som inte har någonting med den riktiga vänstern att göra.

Andra bloggar om: politik, socialism, ekonomi